Även om papperskartan har en stark ställning i många sammanhang så är majoriteten av de kartor som används dagligdags i digital form. Men det betyder inte att alla ser likadana ut, eller fungerar likadant.
En viktig förutsättning för många typer av digitala kartor är Global Positioning System, mer känt under förkortningen GPS. Systemet består av 31 satelliter som befinner sig i omloppsbana kring jorden, och den som har en mottagare som är placerad så att hen har en obruten linje till åtminstone fyra satelliter kan få information om position och tid. Lite mer detaljerat går det till på följande sätt: i varje satellit finns en atomklocka som är synkroniserad med klockorna i de andra satelliterna, och som därför justeras dagligen. Satelliten sänder ständigt ut information om sin position, och om tidpunkten, och denna information kan läsas av en GPS-mottagare. Sådana mottagare finns i många av dagens smartphones, men det finns också mer avancerade mottagare för användning i bilar, båtar och andra fordon. Det finns också enklare mottagare för den som inte behöver få kartinformation under själva färden, men vill se hur man rört sig i efterhand. Det kan t.ex. handla om att se den löprunda man precis sprungit på en karta.
Ett annat användningsområde är att spåra familjemedlemmar eller ägodelar som har försvunnit. Det gäller bara att man har fäst en GPS-tracker i förväg. Med en spårsändare blir de lättare att hitta, eftersom sändaren sänder ut en signal som gör den möjlig att spåra. Tidningen M3 testade nyligen spårsändare, och det testet hittar man här.
Google Maps
Idag finns det flera onlinetjänster och appar som kombinerar GPS-tekniken med andra datakällor. En av de mest kända är Google Maps. Bakom tekniken står två danskar, bröderna Lars och Jens Eilstrup Rasmussen, som 2003 grundade företaget Where 2 Technologies i Sydney. Redan året därpå köptes företaget upp av Google.
En anledning till att Google Maps har blivit så populärt är att man har släppt sitt API, vilket gör det möjligt för andra utvecklare att inkorporera tjänsten på sina sajter. Det är därför man ofta ser Googles kartor på andra sajter. En annan anledning är att man har byggt in så mycket funktionalitet som möjligt från andra håll. Det går att använda Google Maps för att få fram en färdbeskrivning, även om Google själva lägger in en brasklapp om att man inte kan garantera kvaliteten på anvisningarna. I städer där det är svårt att hitta, som Tokyo, har Google Maps gjort stor skillnad.
Den analoga motståndsrörelsen
Men trots, eller kanske just för att så många kartor idag är digitala, har även intresset för kartor som är tryckta på papper ökat. I Lund har David Neil, ursprungligen från Devon i England, flyttade nyligen in i sin vän och numera kollegas antikvariat i Lund. Där säljer han kartor och reselitteratur av äldre datum. De flesta objekt han säljer är från 1700-talet, och medelpriset på en antik karta är 6000 kronor, säger han till Sydsvenskan.
Dock har det digitala gjort entré även här. De flesta av David Neils konkurrenter driver idag sin verksamhet på nätet.