När man tittar på kartor och anlägger ett politiskt perspektiv uppstår många frågor. Geografi och politik hör ihop på många sätt. Detta speglas bl.a. i de två begreppen geopolitik och politisk geografi.
Många landsgränser går längs naturliga hinder, till exempel bergskedjor eller floder. Gränsen mellan Sverige och Finland utgörs av Torneåälven, och mellan Sverige och Norge av vattendelaren i bergskedjan Skanderna. Anledningen till att dessa hinder har etablerats som statsgränser är att språken har utvecklats på var sitt sätt på ömse sidor om gränsen, och också att det ofta varit svårt för arméer att ta sig över den naturliga gränsen.
Man kan säga att det här är grunden i geopolitik, som handlar om hur geografi påverkar politiken på olika sätt. Det handlar inte bara om hur naturen sätter upp gränser, utan även om vilka möjligheter den ger. Många konflikter har genom århundradena utkämpats kring kontrollen över olika naturresurser. Idag handlar det inte sällan om olja, men i framtiden kan vatten komma att bli en mer eftertraktad resurs.
Politisk geografi
Politiska beslut har också påverkan på geografin. Det är detta som kallas politisk geografi. Gränser kan skapas, eller upphävas, genom politiska beslut, exempelvis när Tjeckoslovakien delades eller när den europeiska unionen bildades.
Geopolitik och politisk geografi har ökat i betydelse de senaste åren. Det hänger till viss del samman med en ökad brist på resurser. I takt med att människorna på jorden blir fler konsumeras också mer råvaror. I många länder stiger också levnadsstandarden: när fler flyttas upp ett steg på samhällsstegen, och kan leva medelklassliv, efterfrågar de också mer prylar, bättre mat och annat som kräver resurser. I flera av de prylar som vi förknippar med modern, globalt medelklassliv, bl.a. smartphones, finns mineraler om vilka de pågår väpnade konflikter i de länder där de utvinns. Fler och fler etniska grupper gör också anspråk på självständighet, eller åtminstone en större autonomi.